Don’t walk this way

Imorse när jag vaknade, var det tungt att gå upp. Ändå hade jag sovit minst 9 timmar och jag brukar inte vara så trött. Men sen när jag väl gick upp så kände jag mig varm och febrig, så det vara bara att ta en alvedon och gå till skolan. Tröttheten gick sen över i dåligt humör, så jag sitter mest tyst idag och även om jag irriterar mig på saker är det bara att ta ett djupt andetag och kö vidare.

Skönt att det inte är så mycket plugg den här veckan, bara matten som alltid kan göras.

Ska väl ta och läsa lite om olika papperstyper nu.

Ciao!

Det är nu alla tankar kommer fram.
och saknaden. den är nog värst.
man kommer nog aldrig kunna glömma en person helt, det finns för många minnen.